Näringslivet och fackföreningarna: Vintersjöfartens konkurrensnackdel ska kompenseras i EU:s klimatåtgärder

Det är viktigt att Finland drar sitt strå till stacken så att EU:s klimatmål uppnås. Utsläppsminskningarna bör dock genomföras så att exporten eller arbetstagarna inte drabbas av en konkurrensnackdel på grund av Finlands nordliga läge och vinterförhållandena. Tilläggskostnaden som fartygens isförstärkningar och sjöfarten i isförhållanden medför ska kompenseras till fullt belopp, kräver näringslivet och fackföreningarna på bred front.

Inom EU förhandlas det om åtgärder genom vilka utsläppsminskningarna med sikte på 2030 ska kunna genomföras inom sjöfarten. De föreslagna metoderna inkluderar att tillsätta sjöfart till utsläppshandel, införande av förnybara och alternativa bränslen samt beskattning av marina bränslen.

Kostnadseffekten drabbar Finland hårdare än övriga EU-länder

Kostnadseffekten av EU:s nya sjöfartsåtgärder drabbar Finland särskilt hårt på grund av de långa avstånden och vinterförhållandena. Användningen av isförstärkta fartyg året runt ökar kostnaderna i högre grad än i andra EU-länder.

Kommissionens förslag skulle öka den finländska sjöfartens årliga kostnader med hundratals miljoner euro före 2030. Under de kommande decennierna skulle kostnadstillägget mångdubblas, framgår det av kommunikationsministeriets grundliga utredningar.

Kostnadsuppskattningarna är förknippade med osäkerhetsmoment. Utsläppsrättens pris är redan nu högre än i ministeriets och kommissionens beräkningar. Efterfrågan på förnybara bränslen ökar inom alla trafikformer och en utökning av produktionen skulle förutsätta reglering som tillåter en bred råvarubas. Det är också svårt att förutse den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

Kostnadseffektivitet inom den marina logistiken är viktigt också med tanke på Finlands positiva klimathandavtryck, eftersom koldioxidsnåla exportprodukter i regel transporteras till den internationella marknaden just sjövägen.

Organisationernas 8 förslag för Finlands EU-påverkan
 

Beslutet om reglering av sjöfarten behandlas för närvarande av Europaparlamentet och medlemsländerna. Det är en stor fråga för Finlands nationalekonomi, då 85 procent av utrikeshandeln sker till sjöss.

Näringslivet och fackföreningarna vädjar till regeringen och riksdagen samt EU-parlamentarikerna att de ska göra allt de kan för att vinterförhållandenas inverkan ska kompenseras och kostnadseffekterna och osäkerhetsmomenten lindras. Finland får inte förlora sin konkurrenskraft i högre grad än övriga Europa:

1. Tilläggskostnaden som orsakas av sjöfart i isförhållanden och isförstärkta fartyg ska kompenseras till fullt belopp i utsläppshandelsdirektivet och direktivet om marina bränslen.

2. Dessutom ska det införas sätt att förhindra koldioxidläckage och jämna ut kostnadseffekterna på Europeiska unionens inre marknad.

3. En omfattande tillgång till råvaror för förnybara bränslen ska säkerställas i all produktion, tills nya el- eller motsvarande bränslen är tillgängliga i tillräcklig utsträckning även för sjöfartens behov.

4. Tillgången till och priset på alternativa bränslen för sjöfarten ska granskas regelbundet inom EU och i god tid innan de kommande kraven träder i kraft.

5. Utvecklingen av marina teknologier och utsläppsfria energikällor ska påskyndas genom att öka incitamenten. Till exempel bör elen som används för att tillverka väte göras skattefri inom de ramar som EU tillåter.

6. Inkomsterna från sjöfartens utsläppsrätter ska i sin helhet cirkuleras tillbaka till sjöfarten för främjande av innovationer och investeringar. I detta fall kunde man dra nytta av den i parlamentet föreslagna fonden Ocean Fund eller en motsvarande fond. Isförstärkta fartyg bör beaktas i fondens verksamhet.

7. Marina bränslen ska förbli skattefria i EU. Skattefrågor som gäller marina bränslen ska avgöras i de internationella fördrag där bestämmelser om dessa ingår.

8. När det globala utsläppsminskningssystemet på marknadsvillkor senare träder i kraft, ska EU:s regionala utsläppshandel avvecklas.

Näringslivet och fackföreningarna stöder EU:s mål om en minskning av utsläppen med 55 procent före 2030 och klimatneutralitet före 2050. Behoven med anknytning till klimatet, nationalekonomin och sysselsättningen måste beaktas. Det är viktigt att bibehålla de finländska företagens och arbetstagarnas konkurrenskraft samt trygga investeringsförutsättningarna. Utsläppsmålen ska uppnås kostnadseffektivt, teknologineutralt och på marknadsvillkor.

Undertecknare:

Kenneth Bondas, ordförande, Finlands Sjömans-Union

Jyri Häkämies, verkställande direktör, Finlands Näringsliv EK

Jaakko Hirvola, verkställande direktör, Teknologiindustrin

Mika Aalto, verkställande direktör, Kemiindustrin

Tuomas Aarto, verkställande direktör, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta

Timo Jaatinen, verkställande direktör, Skogsindustrin

Juho Romakkaniemi, verkställande direktör, Centralhandelskammaren

Mikael Pentikäinen, verkställande direktör, Företagarna i Finland

Tiina Tuurnala, verkställande direktör, Rederierna i Finland

Jarkko Eloranta, ordförande, SAK

Riku Aalto, ordförande, Industrifacket

Petri Vanhala, ordförande, Pappersförbundet

Sture Fjäder, ordförande, Akava

Samu Salo, ordförande, Ingenjörsförbundet

Riku Salokannel, arbetsmarknadsdirektör, Finlands Ekonomer

Jari Jokinen, ordförande, Teknikens akademiker

Antti Palola, ordförande, STTK

Jorma Malinen, ordförande, Fackförbundet Pro

Robert Nyman, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund

Johan Ramsland, verksamhetsledare, Finlands Skeppsbefälsförbund