Kaipola går igen på Östersjön: finländska M/S Silja Serenade ligger vid kaj och ersätts av ett estniskt fartyg. Finländska sjömän fyller arbetslöshetsregistret

Sjömans-Union och Rederierna i Finland föreslår samfällt att branschen skall få ett tillfälligt lönestöd i enlighet med vad EU-kommissionen bedömt som tillåtet. Det skulle trygga finländska sjöanställdas sysselsättning över coronakrisen. Sysselsättningsstödet behövs snabbt för att man skall kunna undvika uppsägningar.

Kaipola går igen på Östersjön. Den 28.8.2020 blev det känt att M/S Silja Serenade som seglar under finsk flagg blir liggande vid kaj och besättningen ersätts med estnisk arbetskraft. Uppgiften kom som en chock för passagerarna och de finländska sjömännen. Fartyget har under sommaren gått i trafik till Riga och rutten har blivit en av finländarnas favoriter.

Det finns bara 6 700 finländska sjöanställda kvar. Cirka 4 800 jobbar på inhemska passagerarfartyg, 1 300 på fraktfartyg och resten bland annat på isbrytare, skärgårdsfärjor, förbindelsebåtar och vajerfärjor. Nu hamnar flera hundra finländska sjömän i arbetslöshetsregistret och ersätts med estnisk arbetskraft.

Då ett finländskt fartyg blir liggande och besättningen permitteras förlorar Finland skatteinkomsterna och samhället betalar kostnaderna för arbetslösheten. Tallink har sitt huvudkontor i Tallinn. Skatterna och inkomsterna från kryssningarna rinner iväg över Finska viken. För Finland återstår att betala arbetslöshetsersättningarna. Finland förlorar alltid.

Varför stödde Försörjningsberedskapscentralen i våras ett finskt och ett svenskt fartyg? Nu ligger ett finländskt fartyg igen vid strand och besättningen permitteras

Rederiet Viking Line som har sin hemort i Finland har stora ekonomiska utmaningar på grund av coronan. Fartyget M/S Mariella låg i våras i hamn utan arbete medan det estniskt flaggade M/S Megastar som fick stöd av Finlands försörjningsberedskapscentral körde frakter alldeles invid. Försörjningsberedskapscentralen stödde också svenskflaggade M/S Galaxy som gick på linjen från Åbo till Sverige.

Massmedias intresse inriktades helt på hur Försörjningsberedskapscentralen skötte upphandlingen av ansiktsmasker. Trots att vi har frågat har vi fortfarande inte fått svar på varför finländska skattebetalares pengar användes för att stöda estniska och svenska fartyg.

Finlands sjöfart har större ekonomiska problem än på 30 år
 

Nu betalar den finländska sjöfarten priset då fartyg under finsk flagg blir utan arbete och finländska sjömän permitteras. Rederiet Viking Line har ställt in avgångarna från Helsingfors till Stockholm ända till slutet av året. Finskflaggade M/S Mariella har preliminärt lagts ut till försäljning via skeppsmäklare.

Enligt vvd Hans Ahlström på Rederierna i Finland genomgår den finländska sjöfarten nu den svåraste tiden på 30 år.

– Fjorton frakt- eller passagerarfartyg är upplagda, sex fartyg kommer att säljas och två fraktrederier har beslutat lägga ner med verksamheten helt.

Sorgligt nog förefaller siffrorna från början av augusti bara att förvärras under hösten. Rederierna i Finland och Sjömans-Unionen har föreslagit ett lönestöd som skulle trygga sjöfartens möjligheter att sysselsätta över den värsta perioden. Ödet som drabbat M/S Silja Serenade och dess besättning visar att finländska rederier och sjömän är mycket oroliga för problemen coronan medfört och för branschens framtid.

I årtionden har fartyg flaggats ut till andra länder
 

Det som nu händer till lands i pappersfabrikerna är sorgligt bekant för sjömän sedan årtionden. Det finns alltid ett hot om att fartyget flaggas ut och arbetskraften ersätts med någon billigare. Sjömännen vet att den här spiralen inte har något slut. Också en ukrainsk sjöman oroas för att hans jobb skall övertas av en indisk.

Den senaste stora vågen av utflaggningar i vår del av världen sågs för drygt tio år sedan då en stor del av Sveriges frakttonnage flaggades ut till flaggstater med lägre kostnadsnivå. Svenska beslutsfattare insåg hur viktigt det egna tonnaget är och vidtog åtgärder för att rädda sitt lands sjöfart. Som en följd av det har många fartyg återvänt under svensk flagg och det har rentav grundats nya rederier i landet.

Inhemska rederier och inhemskt sjöfartskunnande skall man ta vara på
 

Innan coronan anlände såg framtiden mycket ljus ut för den finländska sjöfarten. Finländska rederier hade sammanlagt 13 nybyggen beställda. Coronan medför en svår kris, men till syvende og sist blir det bara en svacka i den ekonomiska världshistorien. Vi måste framöver förbereda oss på de här svackorna för det här är inte den sista katastrofen.

Sedan i våras då coronan stängde vårt lands gränser har finländska sjömän igen tryggat vårt lands import- och exporttransporter. Fartygen som seglat under finsk flagg och deras besättningar har försett Finland med mat och andra dagligvaror, apoteken med mediciner, fabrikerna med råvaror och olja för att tillfredsställa trafikens, hushållens och fabrikernas behov.

Det värsta scenariot för Finland är att landet förlorar sitt sjöfartskunnande. Man måste ta vara på de finländska sjömännen och branschens framtid, liksom på nya förmågor. Sjöfart är världens mest miljövänliga transportsätt och det finländska kunnandet i fartygsteknik ligger på topp i branschen.

Sjöfarten kommer inte att försvinna ur världen, tvärtom. Som en följd av coronan växte pakettransporterna i hela världen. När ekonomin igen vänder uppåt har den inhemska sjöfarten en framtid. Nu måste krafterna inriktas på att stöda den finländska rederinäringen så att vi i framtiden har fartyg under finsk flagg.