Trafikminister Harakka: Passagerarfartygen under finsk flagg är inga nöjescentrum

TEXT OCH BILDER: JUHA GRANATH

Kommunikationsminister Timo Harakka påskyndar brytningen i sjöfarten med sina tal om klimatförändring, utsläppsgränser, automation och digitalisering. 

Ministern anser att de stränga utsläppsgränserna skapar stora möjligheter för det finska sjöklustret. 

Kommunikationsminister Timo Harakka (sd) medger redan när vi skakar hand att han är en landkrabba. Han växte upp i mellersta Finland, men hans första kontakt med havet var angenäm och bevingad av romantik.

- Min första flickvän bodde i Borgå. På sommaren tillbringade vi mycket tid i den yttre skärgården. Då lärde jag känna och förälskade mig i havet, säger ministern om sina ungdomsår.

Timo Harakka lärde känna havet och sjöfarten ännu bättre som färsk riksdagsledamot, då hans fru Anu Laitinen var direktör för Finlands institut i Estland i Tallinn mellan 2015 och 2018.

- Jag reste varje vecka med fartyget mellan Helsingfors och Tallinn. Från fönstret i vårt hem i gamla stan såg man rätt ner till hamnen. När fartygen kom och gick i en enda ström upptäckte jag verkligen sjöfartens betydelse för Finland, säger Harakka.

När Antti Rinnes regering i december byttes ut till Sanna Marins regering bytte Timo Harakka samtidigt roll från arbetsminister till kommunikationsminister. Arbetsrummet blev något mindre, men ansvaret är minst lika stort.

Harakkas första framträdande inför sjöfarare var i januari på Sjöfartsförbundets sjöstrategiforum i Helsingfors, där han till stor del skrev in sig som väktare:

”Sjöfartens nationella havspolitik styrs också av statsrådets principbeslut kring Finlands Östersjöstrategi och riktlinjerna för Finlands havspolitik. Det krävs en hel del samarbete för att verkställa dessa strategier och riktlinjer.”

De gångna månaderna som kommunikationsminister har visat att havet erbjuder mer än bara romantik i den yttre skärgården eller ett par timmars färjeresor. I sitt ministerium bereder Timo Harakka som bäst en reform av sjötrafikstrategin, som sträcker sig till 2022.

- Bland ligger annat farledsavgifter, företagsstöd, inköp av isbrytare, sjöfartens klimatpåverkan och utsläppsgränser på bordet. Mötet mellan EU:s kommunikationsministrar i mars i Kroatien gav sjöfarten en internationell stämning, säger Harakka.

Det verkar som om landkrabban håller på att bli en sjöman.

Tankarna får vingar

Timo Harakka inledde sin politiska karriär på 1990-talet som obunden riksdagskandidat. Även om han bytt parti är han alltjämt bekymrad för miljön. Ministern nämner ofta orden klimatförändring, utsläppsgränser och energieffektivitet.

- Sjöfartens andel av världens koldioxidutsläpp är cirka tre procent. Det är nästan lika mycket som hela Tysklands utsläpp. Om inget görs kommer sjöfarten enligt en expertbedömning att orsaka 17 procent av världens koldioxidutsläpp år 2050, säger Harakka.

Han påminner att regeringsprogrammets mål är att halvera utsläppen från trafik före 2030. 

- Finland måste också göra sitt för att Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s mål att halvera sjötrafikens utsläpp senast 2050 ska uppnås, säger ministern.

”Fartyg under blåvit flagg har inte så låga utsläpp som de borde ha med tanke på klimatutmaningen. Å andra sidan är den finska sjöklustern föregångare när det gäller att producera hållbara lösningar”. (Timo Harakka på Sjöfartsförbundets strategiforum 24.1.2020)

Timo Harakka berömmer den finska rotorsegel- och LNG-teknologin. Enligt ministern kan Finland däremot inte vänta på att nya teknologier och alternativa bränslen löser sjöfartens miljöproblem.

- Det är skäl att överväga att minska fartygens hastighet och förbättra deras energieffektivitet. Kortsiktiga metoder kan handla om stöd, utsläppsavgifter och bränslepriser. EU deltar i dessa utsläppstalkon med miljardinvesteringar, säger Harakka.

I kommunikationsministeriet pågår det ett projekt som med hjälp av automation strävar efter att främja sjöfartens klimatmål, öka säkerheten och säkra smidiga transporter. 

- Finland har en fördel när det gäller miljöfrågor, automation och digitalisering inom sjöfarten. Man lyssnar på oss. Ju strängare utsläppskraven är, desto mer gynnas vår marinindustri, intygar ministern.

När merparten av vetenskapsmännen medger att klimatförändringarna orsakats av människan, känns det som att en mänskligt orsakad klimatförändring även ägt rum i kommunikationsministeriet den senaste tiden.

... återvänder till jorden

Harakka utbildade sig till dramaturg vid teaterhögskolan och låter gärna sina tankar flyga högt, men ansvaret för att bevara arbetet för 7 300 finska sjömän under finsk flagg får ner honom på jorden igen.

Harakka är känd som eldig debattör, men kan också ta medelvägen. Han är medveten om statsrådets utredning, enligt vilken en nedläggning av bemanningsstödet inom passagerarsjöfarten skulle medföra att passagerarfartygen flaggas ut till Sverige.

- Segling under finsk flagg ger myndigheterna bästa möjlighet att ingripa i fartygstrafiken och guida sjötransporterna i allvarliga störningssituationer, konstaterar Harakka.

Ministern vill inte lägga sig de tuffa stöddiskussionerna som regeringen förde i höstas. Harakka betonar att rederistöden måste behandlas som en helhet. 

- Jag tycker det är onödigt att kräva nedskärning i något stöd bara för att det skrivs om det i tidningen den dagen. Passagerarfartygen under finsk flagg är inga nöjescentrum, utan 4 700 personer arbetar på dem, säger Harakka.

Däremot måste man snabbt besluta om farledsavgifternas framtid. Farledsavgifterna halverades 2015. Beslutet har orsakat ett årligt hål på 50 miljoner euro i statskassan.

- Målet med att halvera farledsavgiften var att kompensera näringslivet för kostnadseffekterna av Östersjöns svavelbestämmelser och stärka sjötransporternas konkurrenskraft. Halveringen är inte avsedd att vara permanent, då sjöfartsbranschen kommer att anpassa sig till miljödirektiven med tiden.

Enligt Harakka ska regeringen i vår bestämma storleken på farledsavgifterna. 

- Utgångspunkten för den statliga ekonomin är att farledsavgiften är hela 100 miljoner euro. Om man fortsätter med halveringen kommer de 50 miljoner euro som saknas att hämtas från annat håll, säger minister Harakka.

Isen bryts trots klimatförändringen

Trots att klimatförändringen medfört mildare vintrar har behovet av Finlands isbrytare ökat. Dessutom är den finska isbrytarparken om åtta fartyg rätt så gammal, med undantag för Polaris som byggdes 2016. 

- Klimatförändringen innebär t.ex. att Bottenviken inte fryser helt och att mängden packis ökar. Den ökade mängden handelsfartyg innebär dessutom att det behövs ännu bredare brytare. Isbrytningen är livsviktig för Finlands sjötransporter och exportindustri, säger Harakka.

I mars undertecknade Finland och Sverige ett samarbetsavtal kring planeringen av nästa generations isbrytare. För Finlands del gäller avtalet två brytare, för Sveriges del tre. 

- Vi konstaterade att det kommer att bli frågan om samarbete och gemensamma beställningar, men har ännu inga beställnings- och tidtabellplaner. Förnyelse av isbrytare är ett projekt som kostar hundratals miljoner euro och det har ännu inte fattats något politiskt beslut om att bygga isbrytare, säger Harakka.

Varvet i Raumo har redan hunnit mana på Finland och Sverige att skaffa sina nya isbrytare från dem. På frågan om hur förslaget låter svarar ministern med en motfråga.

- Vad skulle kommunikationsministern ha emot Raumo varvs förslag?

Klimatförändringen ändrar de invanda sätten i sjöfarten även på arktiska områden. Stormakterna riktar blicken mot Ishavet och sjötransporterna längs såväl Nordostpassagen som andra arktiska sjörutter ökar.  

- Ishavets sårbara maritima miljö, svåra förhållanden och långa avstånd ställer stränga krav på säkerheten. Finland har här målläge: vi kan erbjuda isbrytningskunskaper, oljebekämpningsteknologi och maritimtekniska applikationer för arktiska förhållanden, räknar Harakka upp.

”Insjötrafiken måste utvecklas”

Timo Harakka växte upp i Äänekoski vid insjöarna i Keitele och har på nära håll följt hur Keitele kanal, som byggdes i början av 1990-talet, har falnat. Tidigare flottade man stora mängder timmer på kanalen, numera används den huvudsakligen för nöjesåkning med båt.

- Kanalen används beklagansvärt lite. Insjötrafiken erbjuder många möjligheter och måste utvecklas. En aktuell fråga är en ökning av Saimen-kanalen, som används onödigt lite, säger Harakka.

Enligt honom finns det önskemål om att fördjupa Saimen-kanalen och bredda slussarna.

- Det skulle vara en investering på 100 miljoner euro. Investeringen är så stor att man först måste utreda om projektet är ekonomiskt lönsamt samt miljö- och klimatvänligt, funderar Timo Harakka.

Ministern, som alltså medger att han är en landkrabba, sätter sig som bäst in i sjöfartens hemligheter genom att läsa Volter Kilpis nästan 900 sidor långa verk I salen på Alastalo. I denna enligt kritikerna Finlands bästa roman genom tiderna planerar gustavianska män att bygga en bark.

- Nu har jag läst omkring 300 sidor. I boken går man noga igenom sjöfartens skeden och svårigheter och jämför egenskaperna hos två- och tremastade fartyg. Piptobaken och kaffet går åt. Verket är som ett monument över handelssjöfarten, berömmer Timo Harakka.

Journalisten Juha Granath intervjuade ministern Timo Harakka till tidningen Sjömannen 2/2020, som kommer ut till medlemmarnas poster på påsken.