Dåligt bemötande av myanmarska sjöman på ett panamanskt fartyg avslöjade problem med arbetsvillkor till havs - bekvämlighetsflaggfartyg trafikerar regelbundet till Finland

Den gångna sommaren uppmärksammades ukrainska bärplockare och deras arbetsvillkor i Finland. Ett fartyg under panamansk flagg som blockerades i Raumo förra veckan och det dåliga bemötandet av dess besättning kräver också uppmärksamhet och diskussion om med vilken utrustning och vilka arbetsvillkor varor importeras till och exporteras från Finland.

Från Finland transporteras varor på bekvämlighetsflaggfartyg, där arbetstagarna inte alltid bemöts väl. Det fick den stora allmänheten kännedom om genom en nyhet den 10 september. Fartyget M/s Es Venus, som seglar under panamansk flagg, hade blockerats i Raumo och sex personer ur fartygets besättning ville lämna fartyget under polisskydd. Fartyget hade en besättning på tolv man, varav cirka hälften var myanmarska och hälften kinesiska medborgare. Stora brister i besättningens arbetsvillkor och lönefordringar på 70 000 dollar upptäcktes.

Kampanjen mot bekvämlighetsflagg redan över 70 år

Internationella Transportarbetarefederationen (International Transport Workers’ Federation, ITF) startade den så kallade kampanjen mot bekvämlighetsflagg (flags of convenience, FOC campaign) i Oslo för över 70 år sedan, år 1948. Syftet med kampanjen är att trygga internationella minimiarbetsvillkor för de arbetstagare som arbetar på så kallade bekvämlighetsflaggfartyg. Besättningen på bekvämlighetsflaggfartyg har ofta mycket låga löner, dåliga förhållanden på fartyget, bristande mat och dricksvatten samt t.ex. mycket långa arbetsskift utan ordentlig vila samt långa arbetsavtal på fartygen.

140 ITF-inspektörer övervakar villkoren på bekvämlighetsflaggfartyg runt om i världen

För närvarande arbetar över 140 ITF-inspektörer i 125 olika hamnar i världen med att se till att lönerna och arbetsvillkoren för arbetstagare på fartyg som klassas som bekvämlighetsflaggfartyg är i ordning. ITF-inspektörernas arbete är förståeligt nog inte lätt, då bekvämlighetsflaggfartygen kan ta långa omvägar runt de hamnar där de misstänker att det kan komma eventuella inspektioner. Enklast för bekvämlighetsflaggfartygen är att besöka hamnar i fattiga länder.

Bekvämlighetsflaggfartyg trafikerar regelbundet till Finland

Den globala bekvämlighetsflaggflottan är stor och växer alltjämt. Fartyg under bekvämlighetsflagg trafikerar också regelbundet till finska hamnar. Bekvämlighetsflaggfartygen transporterar till och med frakt på Saimen, där man ser många fler bekvämlighetsflaggfartyg än fartyg under finsk flagg!

35 bekvämlighetsflagg i världen för närvarande

För närvarande har fartyg under 35 olika länders flagg klassats som bekvämlighetsflaggfartyg. Dessa länder är bl.a. Antigua och Barbuda, Bahamas, Belize, Bermuda, Gibraltar och Panama. Gemensamt för alla dessa är det är lätt att registrera rederier och fartyg under deras flagg som passiva företag. Exotiska öar är kända skatteparadis. Där är beskattningen lägre eller obefintlig och besättningens arbetsvillkor ägnas ingen som helst uppmärksamhet.

Rederierna som registrerar sina fartyg under bekvämlighetsflagg utnyttjar fräckt situationen och trycker ner priserna och stjäl marknader från så kallade ärliga rederier. För t.ex. ett finskt rederi och fartyg är det helt omöjligt att vinna priskonkurrensen mot ett fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg.

Därför kör fartyg under bekvämlighetsflagg regelbundet även till finska hamnar. Fartyget M/s Es Venus, som blockerades i Raumo i början av september, är ett fartyg som åkt fast för skriande förseelser mot besättningens arbetsvillkor och lönefordringar.

Tanken med kampanjen mot bekvämlighetsflaggfartyg som ITF lanserade för över 70 år sedan var att snabbt rätta till bristerna i sjömännens arbetsvillkor på världens hav. Det gick inte som tänkt. Efter att kampanjen startade har antalet länder som klassas som bekvämlighetsflaggländer ökat till 35 och det finns fortfarande brister i sjömännens arbetsvillkor och -förhållanden. Det verkar dessvärre som dumpningen av arbetsvillkor har spridit sig från världens hav till land, där man först nu får upp ögonen för att t.ex. ukrainska bärplockare i Finland inte fått lön enligt sina arbetsvillkor. På haven har man brottats med liknande problem i årtionden.

Systemet med bekvämlighetsflaggfartyg ger möjlighet till ”lokala avtal” och rekrytering av arbetskraft i länder med billig arbetskraft

Systemet med bekvämlighetsflaggfartyg ger rederierna möjlighet till ”lokala avtal”, vilket i detta fall inte alltid är bra för arbetstagaren. Det visade sig vara fallet för t.ex. besättningen på M/s ES Venus. Globaliseringen utnyttjas och fartygens besättning hämtas från länder med billig arbetskraft där de inte har något äkta fackförbund som trygghet. Anställningsvillkoren kan avtalas med endast personliga arbetsavtal eller med så kallade gula fackförbunds (yellow unions) ”kollektivavtal”, som i praktiken är arbetsgivarnas egna förbunds avtal. På så sätt har sjömännen som arbetar på bekvämlighetsflaggfartyg bara de internationella ITF-inspektörernas nätverk som enda trygghet och hjälp.

Tåsandaler och T-shirt i vinterkyla

Arbetsförhållandena för sjömännen som arbetar på bekvämlighetsflaggfartyg kan i värsta fall motsvara fångenskap. Lönerna betalas inte ut på flera månader och sjömännen har varken pengar eller möjlighet att lämna fartyget. Trötthet, hunger och långa skift är inget undantag på ett bekvämlighetsflaggfartyg. På ett fartyg i dåligt skick i Uleåborgs hamn träffade man på en sjöman som gick runt i vinterkylan i bara tåsandaler och t-shirt.

Finska ITF-inspektörers statistik från 2019 års inspektioner på bekvämlighetsflaggfartyg som kommit till Finland

2019 fortsatte fartygsredarnas likgiltighet inför kollektivavtal och deras villkor i gammal stil. 41 procent av ITF-inspektörernas fartygsinspektioner ledde till vidareåtgärder på grund av avsaknad av kollektivavtal eller underlåtenhet att följa kollektivavtalet.

Ett relativt stort tyskt rederi fortsatte alltjämt att systematiskt bryta mot kollektivavtalet genom att betala ut för låga löner.

2019 upptäcktes brister på 54 inspekterade fartyg

Under 2019 inspekterades 131 fartyg i Finland, varav 112 fanns med i bekvämlighetsflaggregistret. Hos 54 fartyg påträffades fel i form av brist i löneutbetalningen, underlåtande att följa bestämmelserna i kollektivavtalet eller avsaknad av kollektivavtal.

Kollektivavtal på godkännbar nivå tecknades genom Sjömans-Unionens försorg under 2019 för sex fartyg. Avtalsparterna i dessa fall fanns i Turkiet, Holland, Irland och Bulgarien. Dessutom tecknades kollektivavtal för minst fyra fartyg till följd av Sjömans-Unionens åtgärder. Avtalen undertecknades i dessa fall av broderförbund i Tyskland och Hong Kong.

Obetalda löner drevs in från fartygsägarna i 28 fall, sammanlagt USD 86 750. Sjömännen som tog emot utbetalningarna representerade omkring tio olika nationaliteter. Det minsta enskilda fallet var USD 80,30 till en ghanansk matros på ett fartyg under luxemburgisk flagg. Det största beloppet, nästan USD 14 000, betalades till den filippinska besättningen på ett fartyg under marshallöisk flagg.

Under 2019 sattes sex fartyg i blockad. AKT:s stuvare och JHL stödde blockaden.

2020 – lönefordringar för USD 205 000 har redan drivits in från fartygsägarna
 

Under 2020 har man upptäckt ännu värre förseelser rörande lönefordringarna för sjömännen på bekvämlighetsflaggfartyg. Fram till september 2020 har man drivit in lönefordringar för totalt USD 205 000 från fartygsägarna.

Bekvämlighetsflaggkampanjen i Finland leddes av en koordinationsarbetsgrupp med representanter från Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT, Finlands Skeppsbefälsförbund och Finlands Maskinbefälsförbund samt Finlands Sjömans-Union. Sjömans-Unionens ordförande Simo Zitting var ordförande för koordinationsarbetsgruppen.