Den finska sjöfartens verksamhetsförutsättningar måste tryggas i det kommande regeringsprogrammet

Riksdagsvalet 2023 har hållits. En ny riksdag inleder sitt arbete på Arkadiabacken och dess första uppgift är att bilda en ny regering och utarbeta ett regeringsprogram för den kommande fyraårsperioden. Först coronapandemin och därefter kriget i Ukraina har visat att man måste bereda sig på allt möjligt. Nu är det viktigare än på länge att beslutsfattarna blickar långt in i framtiden och utarbetar ett brett och hållbart regeringsprogram som står på en stabil grund. I svåra tider måste man reva seglen i samma takt och alla måste känna till det gemensamma målet.

Den finska sjöfarten är inget vårdslöst körande, än mindre en lyxkryssning. Under valet föreslog oppositionspartierna en nedskärning av företagsstöden, däribland sjöfartsstöden, och kallade på ett nedlåtande sätt den finska sjöfarten för nöjessjöfart.

Det är enkelt och kittlande provocerande, men förödande, att framkalla främmande bilder som är fel, helt ogrundade och inte alls stämmer med verkligheten i branschen. Finlands försörjningsberedskap och säkerhet för sjötransporter, skyddandet av den marina miljön, en smidig utlandshandel och tryggandet av sjöfartskunskaperna är allvarliga frågor för Finland som inte bör användas som politiska spelpjäser.

Det finska tonnaget och den finska sjömanskåren måste stärkas. Utredningen Suomen merikuljetusten huoltovarmuuskapasiteetti, som publicerades av Försörjningsberedskapscentralen i februari 2023, avslöjade att cirka 30 procent – och till och med mindre – av Finlands sjötransporter sker med fartyg i det finska fartygsregistret. ”Det inhemska tonnaget räcker inte till för försörjningsberedskapens behov under undantagsförhållanden”, konstaterade man i utredningen.

Försörjningsberedskapens utredning betonade också att antalet finska sjömän är på nedgång. När de stora åldersklasserna går i pension blir det svårt att hitta nya behöriga sjömän i deras ställe. Rädslan är att man ska mista sjömanskompetensen i hela landet.

”Vikten av finsk kompetens betonas när det kommer till utmaningarna med Östersjön. Östersjökustens långa farleder som också blir istäckta kräver specialkompetens för en säker sjöfart och utvecklingen av sjöfarten. Sjöfartspersonalen behöver naturliga karriärstigar, som fortsätter i utvecklingsuppgifter inom sjöfarten”, lyfter man fram i Försörjningsberedskapscentralens utredning.

Försörjningsberedskapstransporterna till sjöss under finsk flagg måste tryggas och det inhemska tonnaget måste utökas. Sjötrafiken på Östersjön kan inte baseras på ryska spöktanker på vårt sårbara och grunda hav. Fartygen på Östersjön måste ha den senaste miljötekniken som baseras på hållbar utveckling. De finska fartygen är bland de mest miljövänliga i världen och använder bränslen med låga – eller till och med inga – utsläpp. De finska fartygen färdas längs noggrant planerade rutter, där körhastigheten optimeras för att minska utsläppen och skydda miljön.

Förutom passagerare har de finska passagerarfartygen också alltid med sig frakt. De har dessutom en kompetent besättning som får en kollektivavtalsenlig lön. Besättningen gör fartyget och fartyget behöver en kompetent besättning. Utan en handlingskraftig, utbildad och kunnig besättning som kan kommunicera med varandra och passagerarna kan fartyget helt enkelt inte ta sig fram.

De finska rederierna och de finska sjömännen vill att den nya regeringen förstår hur viktig den finska sjöfarten och de finska sjömännen är för vårt land. Om man inte stödjer sjöfartens verksamhetsförutsättningar i vårt land har rederierna inga ekonomiska förutsättningar att behålla fartygen under finsk flagg, utan måste flagga ut dem till länder där man stödjer verksamheten och där det är mer konkurrenskraftigt att bedriva verksamhet. Utflaggningarna leder till att de finska sjömännen skulle bli arbetslösa.

Alla länder som bedriver sjöfart i EU stödjer för närvarande sin sjöfart enligt EU:s riktlinjer för sjöfarten. Stödet är till för att stärka verksamhetsförutsättningarna för EU:s sjöfartsländer jämfört med låglöneflaggen och framför allt för att sysselsätta de finska sjömännen. Också Finland måste stödja sin egen sjöfart enligt EU:s riktlinjer.