Vintersjöfart i Åbo skärgård: Färjefartyg Prostvik 1 (Nagu-Korpo)

Däcksman Tuomas Karivaava lastar fordon på FinFerries färja Prostvik 1, som går mel­lan Nagu och Korpo. Färjan trafikerar från Nagu till Korpo från Pärnäs färjestrand.

Korpos huvudö heter Kyrklandet. Från färjan är det knappt tio kilometer till Kyrklan­dets centrum. Landmärket är den medeltida stenkyrkan som byggdes 1430–1450.

Korpos andra stora ö är Norrskata, som man kommer till med FinFerries-rederiets färja från Galtbys färjestrand. Från Galtby kan man fortsätta resan längs Skärgårdens ringväg till Houtskär med FinFerries färja eller till Kökar med Ålands skärgårdsfärja (Ålandstrafiken). Från Korpo trafikerar man alltså åt många håll och området består in­te heller av någon enstaka stor ö, utan sna­rare av en skärgård: Korpo har totalt ca 2 000 öar och skär!

Däcksmannen och befälhavaren turas om att köra färjan, om möjligt

I skärgården gör färjor och förbindelsefar­tyg det möjligt att ta sig fram. ”Färjkarlen” i Pärnäs hamn, däcksman Tuomas Kari­vaara, har kört passagerare och fordon på Korpo sedan 2019. Innan det har han seg­lat på handelsfartyg, isbrytare och förbin­delsefartyg.

– Första gången jag lärde känna Skärgå­rdsvägens färjor via jobbet var 2008. För­bindelsefartygen var i sin tur 2005. Han åker till arbetet på Korpo från Åbo.

– Jag arbetar i fyra dagar och är sedan ledig i sex dagar, säger Karivaara.

På färjan Prostvik 1 arbetar en däcksman och en befälhavare.

– Vi byter förare en gång i timmen om det bara finns någon som förutom att skö­ta däcksmannens arbete också kan köra färjan, säger Karivaara och förbereder sig för att klättra upp i styrhytten.

Solen lyser med sin frånvaro. Den kalla vinden piskar mot ansiktet och snön faller i nacken. Klockan är tre på fredagseftermid­dagen och det omgivande mörkret växer. Det krävs en stark karaktär för att huttra i snön och vinden på däck och dirigera for­donen.

– Vi arbetar i tolvtimmarsskift. Vi gör all­tid minst två dagskift och därefter två natt­skift.

– Att byta rytm från nattskift till dagskift är såklart alltid en omställning, säger Kari­vaara om arbetets natur.

Korpofärjan trafikerar en gång i timmen på natten, men på beställning. På vintern är det lugnare, men alla kan nog gissa hur jäktigt det är på sommarnätterna i skärgår­den.

Korpos madonna

Korpo kyrka restaurerades 1952–1953. Då upptäckte man en stor mängd medeltida väggmålningar, som målats över på 1600-talet. Målningarna är mycket enkla, men anslående helgon- och fabelfigurer med även flera fartyg intill, dvs. så kallade kogger (hansafartyg: en typ av segelfartyg som Hansan tog i bruk på 1200-talet).

I Korpo kyrka hittade man också många gamla, medeltida träskulpturer. Till Korpo kyrka hör också Finlands äldsta träskulptur, Korpos madonna, som förvaras på Natio­nalmuseet i Helsingfors.