Lotta Rantanen, hyttvärdinna på M/s Viking Glory, svänger ursinnigt runt träkvasten på M/s Viking Glorys däck.
- Vi visar regeringen kvasten! Orpo-Purra-regeringens avsikt att försämra arbetstagarnas arbetsvillkor och sociala trygghet borde omedelbart sopas över kanten, säger Rantanen argt om högerregeringens mani att få igenom lagreformer som tvingar ner fattiga och sjuka på knä, trots att Finland fram till nu har tagit hand om sina svagaste.
Inte längre. Högerregeringen har som mål att skapa 100 000 nya arbetstillfällen i landet. Samtidigt försvagar borgarregeringen arbetstagarnas arbetsvillkor, som t.ex. att göra det lättare att säga upp personal.
- Enligt regeringen räcker det i fortsättningen med ett ”sakligt skäl” för att säga upp en arbetstagare. Vad är detta ”sakliga skäl”?
- Jag är rädd för att man kan börja säga upp arbetstagare – även fast anställda – bara utifrån egna preferenser om man vill bli av med någon, säger Rantanen, som är orolig för framtiden.
Att sänka grunderna för att säga upp arbetstagare ökar inte sysselsättningen, det försämrar den. Arbetslösa hittar inte nödvändigtvis ett nytt jobb med en gång, utan hamnar hos arbetsförmedlingen.
- I många branscher, även inom sjöfarten, är det skriande brist på arbetstagare. Borde inte arbetsgivaren nu ta till alla medel för att få bra personal till branschen och framför allt hålla fast vid dem? betonar hyttvärdinnorna.
Försämringarna i arbetslöshetsskyddet är omfattande och kan ha en mycket stor inverkan på den enskilda människans liv.
- Ingen kan ens räkna ut exakt hur nedskärningarna i slutändan kommer att påverka personer i olika livssituationer, säger den före detta och nuvarande fartygsförtroendemannen.
Till sjöss drabbar försämringarna i arbetslöshetsskyddet speciellt vikarierna. Mika Tammela arbetar som vikarie på M/s Viking Glorys hyttavdelning.
- Detta är mitt tredje pass på Glory, berättar Tammela.
Han har kommit in i arbetsgemenskapen på Glory och storstädar som bäst besättningens hytter.
- Vikarierandet har hittills passat min livssituation bra, men nu när jag börjar bli äldre skulle jag i något skede vilja få ett något fastare arbete.
Tammela gick till sjöss 1998 och har arbetat på 20–25 olika fartyg.
2015 lämnade jag sjöfarten i några år, men återvände 2022, säger han och berättar att han övervunnit en långvarig fysisk sjukdom, vilket gör att han kan arbeta.
Video nere: Mika Tammela (höger) och hans kollega, hyttstädare Jim Rheiner Fajardo storstäda personalens hytter. (Fajardo har bott på Mariehamn i 15 år. Fajardo flyttade med sin familj till Mariehamn från trakterna kring Manilla på Filippinerna 2008. "Filippinerna och Åland är ögrupper som skiljer sig åt vad gäller klimatet", tänkar Fajardo.)
Eftersom Tammela arbetar som vikarie måste han ha kontakt med arbetslöshetskassanför att få inkomstrelaterad dagpenning. Regeringen tänker förlänga arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning från sex till tolv månader. Arbetsvillkoret som behövs för att få inkomstrelaterad dagpenning förlängs alltså.
- Försämringarna i arbetsvillkoret riktas speciellt till de som precis inlett sin arbetskarriär och de som har korttidsjobb. Alltså de som mest skulle behöva skyddet, säger fackförbunden i FFC kritiskt om regeringens agerande.
I fortsättningen blir det alltså ännu svårare att få inkomstrelaterad dagpenning. Dessutom kommer regeringen att minska storleken på den. Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar med 20 procent efter åtta veckor och 25 procent efter 34 veckor.
- Regeringen har maskerat försämringen som en ”gradering” av den inkomstrelaterade dagpenningen, trots att det handlar om en ren nedskärning av storleken, konstaterar Tammela.
Och det är inte alla förändringar i den inkomstrelaterade dagpenningen – inte ens i närheten. Arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning görs om till euro. Det innebär att arbetsvillkoret inte längre baseras på antal arbetsdagar per vecka, utan utbetalda euro under en månad, dvs. lönen.
- Det påverkar framför allt korttids- och deltidsarbetande, som kommer att få ännu mindre i inkomstrelaterad dagpenning.
- Det kommer att kännas, säger Tammela, som i fortsättningen får dra åt svångremmen ytterligare trots att han vant sig vid att leva snålt som deltidsarbetare.
Regeringen tänker ta bort skyddsdelen för jämkat arbetslöshetsskydd, vilket är en direkt nedskärning i arbetslöshetsskyddet för deltidsarbetande.
- Idag fungerar det som så att arbetslöshetsförmånen jämkas med lönen när en arbetslös person deltids- eller korttidsarbetar. Lönen innehåller en skyddsdel på 300 euro, som man kan tjäna utan att det påverkar arbetslöshetsskyddets storlek.
Nu tänker regeringen ta bort denna skyddsdel för jämkat arbetslöshetsskydd.
- Jag har redan i förväg räknat ut att jag i fortsättningen kommer att få uppskattningsvis 100–200 euro mindre i inkomstrelaterad dagpenning, berättar Mika Tammela.
Regeringens mål är att öka sysselsättningen, men hastigt gjorda nedskärningar kan ha en helt motsatt effekt: Att ta bort skyddsdelen ökar inte utbudet av heltidsarbeten. Istället kan det leda till att arbetslösa blir ovilliga att ta emot kortvariga jobb och till heltidsarbetslöshet, har förbunden i FFC varnat landets regering.
Sjömännen är ett arbetsorienterat folk.
- En människa som söker sig till sjöss är inte rädd för fysiskt arbete, utan njuter av det.
Sjömän är annorlunda eftersom de arbetar på ett fartyg och inte i land.
- Vi har lärt oss vårt arbete på fartyget genom att jobba, konstaterar Bea Ahlgren, som arbetat till sjöss i över fem år.
Ahlgren arbetar som hyttvärdinna. Hon är också intresserad av självutveckling och utbildning, om samhället erbjöd möjligheter till det.
- Dagens regering gör det svårare att vidareutbilda sig. Själv kan jag inte tänka på att börja på yrkeshögskolan just nu eftersom pengarna inte räcker till för att leva enbart som studerande när man är vuxen, konstaterar Ahlgren.
- Om jag inte längre skulle beviljas sjömansläkarintyg skulle jag säkert inte få jobb i land eftersom jag saknar yrkeshögskoleutbildning. Hur skulle det då gå?
- Gift dig rikt, säger andra.
Den galghumoristiska kommentaren innehåller en tidsskildring av dagens Finland. Nyligen publicerades en artikel där unga kvinnor huvudsakligen har som mål att gifta sig rikt, inte att utbilda sig eller arbeta. Håller vi på att bli som Ryssland, där männen försörjer kvinnorna och kvinnans plats är i hemmet? Tanken förfärar hyttvärdinnorna på M/s Viking Glory, som består av både kvinnor och män.
- I Finland deltar både män och kvinnor i arbetet och bygger upp vårt land och samhället, säger hyttvärdinnorna och -värdarna enigt.
Det finska samhället bygger på jämlikhet. De finska sjömännen är en ännu mer exemplarisk yrkeskår för hela vårt land, eftersom lönen till sjöss är densamma för män som för kvinnor och baseras på yrkesställningen. Lönen fastställs inte baserat på vad man har mellan benen, utan baserat på uppgiften.
Hyttvärdinnan Liisa Plathin har vikarierat på M/s Viking Glory i tre månader.
- Jag arbetar huvudsakligen på veckoslut, dvs. torsdag till måndag eller fredag till måndag, berättar hon.
Plathin studerar inom hår- och skönhetsbranschen. Hon är vuxenstuderande.
- Jag har kunnat studera med hjälp av vuxenstudiestödet, då jag får tjäna ca 400 euro i månaden.
Regeringen tänker lägga ner vuxenstudiestödet den 1 augusti 2024. Dessutom tänker de avsluta alterneringsledighetssystemet.
- Jag undrar verkligen hur branschbytare och t.ex. personer med familj ska kunna byta yrke i fortsättningen när man lägger ner vuxenstudiestödet och alterneringsledighetssystemet, suckar Plathin.
- Samtidigt blir det försämringar även i boendestödet, vilket påverkar ekonomin för många vuxenstuderande, säger hon.
