Grönt – eller inte tillräckligt grönt?

LUT är ett av de ledande forskningsinstituten i Finland när det gäller forskning inom elektrifiering av energisystem. Jero Ahola har ett färskt exempel på hur EU-förordningarna påverkar ibruktagandet av nya innovationer i Finland:

År 2022 utredde och fick St1 EU-stöd för att bygga en e-metanolfabrik och avskiljning av koldioxid från cementugnar i anslutning till Nordkalks cementfabrik i Ihalainen i Villmanstrand.

- Anläggningen skulle användas för att producera förnybar syntetisk metanol bl.a. för sjö- och vägtrafik som ersättning för fossila bränslen.

Den färdiga anläggningen skulle producera ca 25 000 ton syntetisk metanol per år. St1:s mål var att bygga ett duplicerbart och skalbart produktionskoncept för syntetisk metanol. Detta koncept skulle kunna förverkligas relativt enkelt.

På bilden: Nordkalks sementfabrik i Vilmanstrand. Bild: St1

- Cement framställs genom att bränna kalksten. I samband med förbränningen bryts kalkstenen ner till kalciumoxid och koldioxid, som kan avskiljas och användas som källa till kol vid framställning av e-metanol.

Projektet i Villmanstrand tog dock inte fart i detta skede, och ett skäl till det tros vara att källan till kol är fossil.

- Vanda Energi planerade att ta tillvara kolet i samband med förbränningen av avfall och göra det till bränsle. Även i detta fall var andelen fossil koldioxid för stor, vilket innebar att bränslet som skulle framställas med det inte klassades som grönt.

Bild nere: Metsä Groups biofabrik i Kemi. Fabrik producerar årligen 1,5 miljoner ton av barr- och lövträdcellulosa. Bild: Samuli Rinne / Vastavalo