TEXT OCH ANALYS: SAANA LAMMINSIVU OCH EINO LEPPÄNEN
Försörjningsberedskapscentralen publicerade 28.2.2023 en utredning om Finlands försörjningsberedskapskapacitet för sjötransporter.
Sjötransportpoolen inom Försörjningsberedskapsorganisationen (FBO) och Finlands Skeppsmäklare r.f. och är en del av programmet Försörjningsberedskapscentralens Logistik 2030. Utredningen genomfördes under ledning av Lauri Ojala, professor i logistik vid Åbo universitet.
Försörjningsberedskapscentralen har publicerat en utredning om Finlands försörjningsberedskapskapacitet för sjötransporter. Utredningen bedömer hur den sjötransportkapacitet som ska vara tillräcklig för Finlands försörjningsberedskap ser ut just nu. Bedömningen baseras på de faktiska trafikmängderna och scenarion som baseras på undantagsförhållanden.
”En fungerande sjöfartsmarknad är en viktig del av Finlands försörjningsberedskap för sjöfarten. Det inhemska tonnaget räcker inte till för försörjningsberedskapens behov under undantagsförhållanden”, konstaterar man i utredningen.
Försörjningsberedskapscentralens utredning baseras på marknadsmässighet: ”Befraktarnas (industrin, handeln) roll som beställare av transporttjänster baseras framför allt på ett kommersiellt övervägande som en del av deras affärsverksamhet. Den nationella försörjningsberedskapen är inte deras primära, eller ens lagstadgade uppgift. Detsamma gäller sjöfartsaktörerna.”
Utredningen som Försörjningsberedskapscentralen beställde genomfördes under ledning av Lauri Ojala, professor i logistik vid Åbo universitet.
Den första delen av utredningen fokuserade på det inhemska fartygsbeståndet. Ansvarig organisation var Sjötransportpoolen och Rederierna i Finland rf.
Den andra delen av utredningen fokuserade på den utländska fartygskapaciteten och på agenternas och skeppsmäklarnas roll i de försörjningsberedskapskritiska leveranskedjorna. I utredningen kartlade man ovannämnda aktörers och utländska rederiers möjligheter att samarbeta för att trygga Finlands försörjningsberedskap och utformade handlingsmodeller som stödjer detta för Försörjningsberedskapscentralen (FBC). Ansvarig organisation för denna del var Finlands Skeppsmäklare.
Skeppsmäklarna innefattar skeppsklarerings-, befraktnings- och linjetrafikföretag i Finland. Medlemsföretag i Skeppsmäklarna är bland annat Cosco Shipping Lines Finland (Cosco är ett rederi som ägs av kinesiska staten), Maersk Finland, Wallenius Wilhelmsen Ocean Finland och CMA-CGM Finland, för att nämna några. På webbsidan står det att Skeppsmäklarna har som mål att ”främja medlemsföretagens och den finländska handelssjöfartens verksamhetsförutsättningar i samarbete med inhemska och internationella intressentgrupper”.
Cosco-rederiet ägt av kinesiska staten är en medlem av Finlands Fartygsmeklares medlemsrederier. Coscos fartyg trafikerar bland annat till Nordsjös hamn i Helsingfors.
Marknadskrafterna bestämmer marschordningen under normala förhållanden. Vid undantagsförhållanden, som krigstillstånd, träder "krigslagar" i kraft. Då är Finlands flagg den rent avgörande faktorn för om finska staten kan ta över, alltså ta kontrollen över, ett fartyg. Staten har makt över ett fartyg under finsk flagg, men inte över ett under utländsk flagg. (Vem skyddar sjömannen på Östersjön?)
Om man lägger Finlands försörjningsberedskap för sjötransporter på utländska aktörer, dvs. fartyg och besättning under utländsk flagg, har den som beställde utredningen, dvs. Försörjningsberedskapscentralen, eller finska staten inte möjlighet och makt att ta kontrollen över ett fartyg under utländsk flagg.
Tryggandet av Finlands försörjningsberedskap för sjötransporter kan alltså inte baseras på marknadsmässighet och kredit/avtal med utländska fartyg. Istället måste man stärka det finska tonnaget och den finska sjömanskåren.
Den 2 mars 2023 rapporterade Yle om FBC:s utredning: ”Finlands sjögående fartyg skulle inte räcka till under undantagsförhållanden – vid ett krig skulle man till och med behöva hämta sjöfartspersonal från annat håll.” Det är sant att vi behöver fler finska sjömän, men vi är ute på farligt vatten om vi lägger vår försörjningsberedskap för sjöfarten på utländska fartyg och sjömän vid ett krigstillstånd. Samtidigt kan det pågå ett krigstillstånd även i andra länder, som behöver sina egna fartyg och sjömän för eget bruk. Utländska fartyg och besättningar vänder om vid utmanande förhållanden och levererar inte lasten till Finland.
Låt oss också komma ihåg att redan coronapandemin konkret visade att det inte finns någon utländsk besättning tillgänglig när flyg- och trafikförbindelserna är nere. Det enda sättet att trygga Finlands sjöfartstransporter är alltså att stärka det egna, finska tonnaget och skaffa fler finska sjömän.
M/t Lunni som seglar under finsk flagg i Sköldvik raffinaderiet.
Utredningen som sattes ihop under ledning av professor Lauri Ojala baseras på ett noggrant faktaunderlag. Utredningen ska dock ses ur ett marknadsbaserat perspektiv och erbjuder nu Försörjningsberedskapscentralen ett marknadsmässigt verktyg som delvis baseras på ett utländskt tonnage som grund för Finlands försörjningsberedskap för sjötrafiken.
Flottiljamiral Bo Österlund publicerade tidigare en omfattande avhandling om Finlands försörjningsberedskap för sjöfarten. I avhandlingen konstaterade man i klara ordalag att Finlands försörjningsberedskap för sjöfarten inte kan baseras på marknadsmässighet, utan på tonnage och besättning under finsk flagg som staten kan ta kontrollen över vid undantagsförhållanden. Finlands försörjningsberedskap för sjötransporter kan alltså inte stödjas mot utländskt tonnage och utländsk besättning.