TEXT: JUHA GRANATH BILDER: JARMO PIIRONEN OCH MARKKU KOIVUMÄKI/ÅBO HAMN OCH SHUTTERSTOCK
Åbo hamns plan på regelbunden fartygstrafik med den polska hamnen Gdynia är inne på slutrakan. Man har hittat en seriös rederikandidat, men det är förvånansvärt svårt att hitta ett lämpligt fartyg.
- Om allt går som det ska kan fartygsförbindelsen starta redan i år, säger Erik Söderholm, verkställande direktör för Åbo hamn.
2019 ingick Åbo hamn en avsiktsförklaring med den polska hamnen Gdynia. Målet med avsiktsförklaringen var att inleda regelbunden frakt- och passagerartrafik mellan Åbo hamn i Finland och Gdynia hamn vid den polska nordkusten.
Enligt Åbo hamns verkställande direktör Erik Söderholm var idén så bra att den inte kvästes av vare sig coronapandemin, Rysslands anfall mot Ukraina, energikrisen eller den galopperande inflationen.
- Polen har cirka 40 miljoner invånare. Landets ekonomi och trafikinfrastruktur har utvecklats enormt. Bakom Polen finns det ett område som kallas Hinterland och som omfattar bl.a. Tjeckien, Slovakien och Ungern. Marknaden är enorm, försäkrar Söderholm.
Verkställande direktör Söderholm har själv bott i Polen och säger sig känna till landet och dess seder väl.
- Saker och ting är bättre i dag. Polackerna har det bättre ställt och konsumerar mycket. Tågförbindelsen från Gdansk till Warszawa har förkortats från sex till tre timmar. Fartygslinjen från Gdansk till Nynäshamn utanför Stockholm har varit lönsam i flera årtionden.
Orlows brygga är en populär sevärdhet i Gdynia. Den första bryggan byggdes under det första världskriget. Bild: Artur Bogacki / Shutterstock
Verkställande direktör Söderholm bygger inte den nya fartygslinjen på en känsla. Åbo hamn beställde en undersökning om Åbo-Gdynia-linjens bärkraft. Undersökningen riktades till passagerare samt företag inom transport- och speditionsbranschen och utfördes av Åbo universitet.
- Vi ville veta bl.a. antalet avgångar i veckan och på vilka veckodagar, vilken typ av frakt och vilka typer av lastbilar som skulle använda rutten. Det som är bra med universiteten är att de inte vill sälja något, utan tar en vetenskaplig approach, säger Söderholm.
Tapio Karvonen, specialforskare vid Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Brahea-centret vid Åbo Universitet, förvånades över intresset för undersökningen.
- Passagerarenkäten fick in över 9 000 svar. Linjen väckte också stort intresse bland fraktkunder med lastbilstransporter till Polen och längre ner i Centraleuropa. Lönsamheten skulle till stor del baseras på frakttrafiken, säger Tapio Karvonen.
I Åbo universitets undersökning frågade man 30 företag inom transport- och speditionsbranschen om vad som skulle få dem att välja Åbo-Gdynia-linjen. Priset på frakttransporter var det som nämndes mest. Därefter kom avgångarnas tidtabell och en kort och smidig landtransportresa i Finland.
- En regelbunden linjefartygsförbindelse till Polen stödjer näringslivet i hela västra Finland. Den 24 timmar långa fartygsresan är dessutom ett effektivt och prisvärt alternativ till landsvägstransporterna via Baltica och Finnlines rutt Hangö-Travemünde, säger Erik Söderholm.
Åbo hamn vill påbörja en ny regelbunden fartygslinje till Polen. Åbo hamn har diskuterad om saken med den polska Gdynias hamn, med vilket det gjorde en avsiktsförklaring år 2019.
Enligt enkäten skulle transporterna på linjen Åbo-Gdynia vara importbetonade. Linjen skulle behöva byggas på importvillkor och fokusera på tillverkningsindustrins behov.
- Det finns många företag i inlandet som skulle få kortare transportresa och transporttid via Åbo. Det kommer till exempel redan nu mycket gods från Polen till bilfabriken i Nystad, säger Erik Söderholm.
Söderholm påminner att lastbilstrafiken mellan Finland och Polen har ökat kraftigt de senaste fem åren. Tillväxten på Finnlines linje mellan Hangö och Gdynia har varit 73 procent. Transportmängderna mellan Finland och Tyskland har också ökat kraftigt.
- Om allt går som det ska kan fartygsförbindelsen mellan Åbo och Gdynia starta redan i år, säger Erik Söderholm, verkställande direktör för Åbo hamn.
- Enkäten avslöjade att det behövs minst två avgångar i veckan för att betjäna kunderna i båda hamnar. Den visade också att det lönar sig att köra till östra Tyskland via Polen på grund av lägre bränslepriser och mindre trafik.
Företagen som intervjuades ställde också stränga krav på fartyget som ska köra linjen. Det ska ha en relativt modern teknik och uppfylla miljökraven. Lastningen och lossningen ska gå smidigt och det får inte finnas några långsamma hissar mellan bildäcken.
- Fartyget ska också kunna ta många släp. Det idealiska vore ett fartyg som Finnlines fartyg mellan Nådendal och Kapellskär. Sådana ropax-fartyg som tar några hundra passagerare och 3 000–4 000 meter frakt finns det bara få av i Europa.
Enligt specialforskare Tapio Karvonen gjorde utvecklingen av de kommande årens godsmängder de intervjuade representanterna för transport- och speditionsföretagen betänksamma.
- Det är framför allt det rådande ekonomiska läget som skapar osäkerhet. En eventuell recession kan åtminstone på kort sikt leda till minskade fraktmängder och en omorganisering av transportrutterna, påminner Karvonen.
Enligt verkställande direktör Erik Söderholm har Åbo hamn förhandlat med flera rederier i Finland och Polen om att öppna fartygslinjen och skaffa ett lämpligt fartyg.
- Det största problemet är fartyget. Det måste vara isklassat, det ska rymma 250 trailerdragare och det ska kunna köra minst två rundor i veckan. Det måste också kunna tåla en förlust, för det kommer inte att vara fullt direkt. Ett rederi har tagit saken på allvar.
Handlar det om det polska fartygsrederiet Polferries?
- Jag inte säga rederiets namn i det här skedet, men det är utländskt. Om allt går som det ska kan linjen öppna redan det här året, försäkrar Erik Söderholm.
Enkätundersökningen från Åbo universitet väckte intresse. Man fick in hela 9 288 svar om intresset för linjen. Resultatet liknade ett nordkoreanskt val: 99 procent av respondenterna sade ja.
Polen är det femte största landet i Europa. Ett av de populäraste turistmålen i landet är den urbana helhet som består av de tre städerna Gdansk, Gdynia och Sopot vid Gdanskbukten.
Något som lyftes fram starkt i undersökningen var att billösa passagerare ville kunna åka med fartyget, eftersom enkäten nämnde att man planerar ett ropax-fartyg för linjen.
- Åbo skulle erbjuda bilförare en alternativ väg till Polen, varifrån de skulle kunna fortsätta ända ner till Medelhavet längs bra vägar. I dag är den enda långa passagerartrafiklinjen från Finland Finnlines linje mellan Helsingfors och Travemünde, säger Erik Söderholm.
Den absoluta majoriteten av respondenterna (87 procent) valde Polen som resmål via rutten Åbo-Gdynia. Därefter följde Tyskland med 73 procent, Tjeckien med 50 procent, Österrike med under 50 procent och Italien med 40 procent.
- Passagerarna önskade speciellt en avgång från Åbo på fredag och från Gdynia på söndag. De viktigaste faktorerna för att välja rutten var ett lägre pris än fartygsförbindelsen till Tyskland, tidtabellerna och en smidig bilresa i Polen, förklarar specialforskare Tapio Karvonen.
På det gyllene 80-talet kännetecknades Pomerania, som åkte från Helsingfors till Gdansk, av dålig service, långsamt fartyg och mängder med vodka. Nu är kravet ett modernt och rent fartyg och bra service. Vodka som reskamrat ersätts av möjligheten att resa med sina husdjur.
- Många reser från Finland till hundutställningar i Centraleuropa. Många ville kunna ta med sig hunden på fartyget. Möjligheten att ta med en husbil och släpvagn intresserade, liksom möjligheten att resa utan bil, säger Tapio Karvonen.
Åbo hamns verkställande direktör Erik Söderholm försäkrar att Åbo och Gdynia hamnar är redo för den nya fartygslinjen.
- Vi väntar på att rederiets representanter ska komma för att titta närmare på platserna här i Åbo när beslutet om fartyget har fattats. Plats finns det så det räcker och blir över. Vi kommer att investera 170 miljoner euro i kajreparationer och i terminalen, som blir klar 2026.
Polens tredje största hamn Gdynia är också i gott skick enligt Erik Söderholm. Den fick en modern passagerarterminal förra året och man har lagt mycket pengar på att bygga och rusta upp kajer.
- Ett annat bevis på Gdynia hamns bärkraft är att Stena Line har kört dit dagligen från Karlskrona i Sverige i flera årtionden. Det är ett lovande exempel även för oss, försäkrar Erik Söderholm.
Bild nere: Stena Lines fartyg i Gdynia hamn i Januari 2021. Bild: Oliver Uchmanski / Shutterstock
