Planerna är tydliga, bara fartyget saknas

Verkställande direktör Söderholm bygger inte den nya fartygslinjen på en känsla. Åbo hamn beställde en undersökning om Åbo-Gdynia-linjens bärkraft. Undersökningen riktades till passagerare samt företag inom transport- och speditionsbranschen och utfördes av Åbo universitet.

- Vi ville veta bl.a. antalet avgångar i veckan och på vilka veckodagar, vilken typ av frakt och vilka typer av lastbilar som skulle använda rutten. Det som är bra med universiteten är att de inte vill sälja något, utan tar en vetenskaplig approach, säger Söderholm.

Tapio Karvonen, specialforskare vid Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Brahea-centret vid Åbo Universitet, förvånades över intresset för undersökningen.

- Passagerarenkäten fick in över 9 000 svar. Linjen väckte också stort intresse bland fraktkunder med lastbilstransporter till Polen och längre ner i Centraleuropa. Lönsamheten skulle till stor del baseras på frakttrafiken, säger Tapio Karvonen.

Planerna är tydliga, bara fartyget saknas

I Åbo universitets undersökning frågade man 30 företag inom transport- och speditionsbranschen om vad som skulle få dem att välja Åbo-Gdynia-linjen. Priset på frakttransporter var det som nämndes mest. Därefter kom avgångarnas tidtabell och en kort och smidig landtransportresa i Finland.

- En regelbunden linjefartygsförbindelse till Polen stödjer näringslivet i hela västra Finland. Den 24 timmar långa fartygsresan är dessutom ett effektivt och prisvärt alternativ till landsvägstransporterna via Baltica och Finnlines rutt Hangö-Travemünde, säger Erik Söderholm.