Vill Samlingspartiet sänka den finska sjöfarten? 5 000 finska sjömän kommer att bli arbetslösa och finska passagerar- och ropaxfartyg kommer att flaggas ut om utgiftsnedskärningarna som Samlingspartiet föreslår blir verklighet.
Finlands import och export – vår matförsörjning – är helt beroende av sjötransporter. Det vore alarmerande om det inte längre importerades eller exporterades några varor till och från Finland – inte ens livsmedel, läkemedel, olja eller industriråvara – under finsk flagg.
Finska passagerar- och ropaxfartyg sköter över 60 procent av Finlands dagliga dagligvarutransporter. En stor del av de 5 000 finska sjömännen arbetar på dessa passagerarfartyg och tryggar den finska sjöfartens försörjningsberedskap.
I sin skuggbudget från den 29 november 2022 kallar Samlingspartiet på ett nedsättande sätt den finska passagerarfartygs- och ropaxtrafiken för nöjessjöfart och presenterar utgiftsnedskärningar på 77,2 miljoner euro i besättningsstödet och 10 miljoner euro i statens andel av Sjömanspensionskassans utgifter, trots att de finskflaggade passagerar- och ropaxfartygen och deras besättningar varje dag transporterar mer än hälften av dagligvarorna som man köper i affärerna.
- Vill Samlingspartiet äventyra den finska sjöfartens försörjningsberedskap och göra de kvarvarande 5 000 finska sjömännen arbetslösa då de finska passagerarfartygen och ropaxfartygen flaggas ut till följd av Samlingspartiets utgiftsnedskärningar?, frågar Sjömans-Unionens ordförande Kenneth Bondas, som ser Samlingspartiets förslag som ett totalt förringande av den finska sjöfarten, trots att de finska sjömännen har tryggat den finska sjöfartens försörjningsberedskap och transporterat varor till Finland under hela coronapandemin.
Finska passagerar- och ropaxfartyg sköter över 60 procent av Finlands dagliga dagligvarutransporter.
Som term är sjöfartens besättningsstöd en missledande benämning på systemet för återbetalning av sjöfartens arbetskraftskostnader som lever kvar i lagstiftningen. I praktiken finansierar de finska sjömännen och rederierna sjöfartens arbetskraftskostnader själva.
Det handlar helt enkelt om att rederiet erbjuder en arbetsplats på sitt fartyg, för vilket sjömännen får lön och betalar skatt och pensionsskyddsavgifter, precis som övriga löntagare.
I flera EU-länder, som i Sverige och Danmark, sänker man rederiernas arbetskraftskostnader genom en s.k. nettolönsmodell. I den anmäler rederierna personalens förskottsinnehållningar till skatteförvaltningen, men redovisar dem inte till skattemyndigheten.
I Finland redovisar rederiet avgifterna till staten. Staten återbetalar till rederierna:
- skatter
- arbetsgivarens andel av sjömanspensionsförsäkringsavgifterna och
- olycksfallsförsäkringsavgifterna.
De finska sjömännen är specialister på sjöfarten med en yrkesutbildning eller yrkeshögskoleutbildning och kunskap om branschen samt kompetens att segla även i krävande vintersjöfartsförhållanden. Dessa sjömän tryggar med andra ord även de finska sjötransporternas försörjningsberedskap, vilket inte är någon självklarhet med tanke på att säkerhetsläget på Östersjön har blivit allt allvarligare till följd av kriget i Ukraina. Passagerar- och ropaxfartyg samt fraktfartyg under finsk flagg tryggar Finlands utrikeshandel över Östersjön ifall den övriga fartygstrafiken skulle försvåras eller förhindras.
I undantagsförhållanden har den finska staten möjlighet att ta kontroll över fartyg under finsk flagg.
Finland kan inte lägga över sina sjötransporter på utländska fartyg och utländska besättningar. Om situationen på Östersjön eskalerar kommer fartyg under utländsk flagg och deras besättningar med 100 procents säkerhet att lämna Östersjön. Vi såg vad som hände med sjötransporterna på Svarta havet när de globala spannmålstransporterna stannade av då sjötrafiken stoppade.
Vad skulle hända om samma sak inträffade på Östersjön? I undantagsförhållanden har den finska staten möjlighet att ta kontroll över fartyg under finsk flagg, men inte fartyg under utländsk flagg. I ett krigstillstånd har alltså den finska staten inga möjligheter att beordra utländska fartyg att åka till finska hamnar och be dem att transportera varor till vårt land.
Eckerö Lines M/s Finbo Cargo seglar mellan Finland och Estonia.
Försörjningsberedskapscentralens beredskapschef Jukka Etelävuori har betonat att passagerarfartygsstödet baseras på behovet av att stödja handelssjöfarten, inte på behovet av turism.
– Det är viktigt att ha olika typer av fartyg under finsk flagg. Om till exempel Östersjön inte var tillgänglig på grund av en krissituation skulle man kunna transportera åtminstone en del av utrikeshandelsvolymen på passagerarbilfärjor via Bottniska viken, konstaterar Försörjningsberedskapscentralens beredskapschef Jukka Etelävuori.
Bild nere: Wasalines M/s Aurora Botnia transporterar frakt och passagerare mellan Vasa och Umeå.
Det enda sättet att trygga de finska sjötransporterna är att behålla passagerar- och ropaxfartygen under finsk flagg och att ha finska besättningar på dem som transporterar varor till Finland även i undantagsförhållanden. Om man tog bort sjöfartsstöden är det troligt att hela det finska tonnaget – inte bara passagerarfartyg, utan också t.ex. ropaxfartyg – skulle flaggas ut, vilket skulle innebära att nästan alla finska arbetsplatser till sjöss skulle försvinna.
Finland har inte råd att förlora sitt tonnage och sina sjömän. Tvärtom, vi behöver mer av dem eftersom det för närvarande råder skriande brist på finska sjömän.
